heterotopia

Aisopos var en grek som skrev många grekiska berättelser, t.ex. fabeln om haren och sköldpaddan.

Den grekiska teatern blir väldigt inflytelserik för all kommande teater och för filmen som vi känner den idag. Handlingen i de grekiska pjäserna är ofta stark. Gärna med hjärtskärande familjedramer: förälskelse, otrohet, svartsjuka och blodig hämnd (Medea), eller berättelser som i Kung Oidipus där sonen dödar sin pappa och gifter sig med sin mamma. Eller med humor och ironi som när kvinnorna sexstrejkar för att få männen att sluta kriga (Lysistrate).

Berättelserna innehåller helt enkelt mycket av det som dagens Hollywoodfilmer och tv-serier behandlar, dvs. action och konflikter, ondska, kärlek, sex, våld och flabbig humor.

Rent tekniskt var dock den grekiska teatern ganska enkel. Man hade inga specialeffekter annat än målade masker och kanske lite getblod. För att ändå möjliggöra en underhållning som många kunde titta på samtidigt byggde man teatrar (se bilden ovan). Dessa hade bra akustik och gjorde lätt för alla i publiken att se vad som hände.

Men för att höras så var munnen på maskerna ofta trattformade, så att de kom att fungera som enkla megafoner. Man använde sig också ofta av talkörer och stod i grupp och ropade ut olika skådespelares repliker, eller så berättade kören helt enkelt vad som hände på scenen. Den tidiga grekiska teatern var mer som en saga berättad i kör, än som ett skådepspel med en massa olika skådespelare och med mängder av rekvisita. Sådant kom långt senare.

Den grekiska teaterns struktur
Teatern hade tre olika delar: theatron där publiken satt, orchestran där skådespelarna och kören stod, och skene som var kullisen – gärna smyckad så att den såg ut som framsidan på ett hus.

Tidens, rummets och handlingens enhet
Aristoteles skrev en bok som hette Poetiken. I denna beskrev han hur en bra pjäs skulle vara skriven. Han sa att alla de bästa pjäserna var förlagda på en plats, på en och samma dag och hade bara en handling, dvs. inte massa bihistorier och utvikningar.

Dessa regler blev väldigt inflytelserika på teatern och långt fram i våra dagar skrivs det pjäser och görs det filmer som hålls ihop av en plats, en dag och en handling. Strindbergs Fröken Julie följer Aristoteles rätt noga och filmer som Reservoir dogs av Quentin Tarantino är starkt influerade av Aristoteles krav på tidens, rummets och handlingens enhet.

Frivillig uppgift
Uppför scenen ur Medea eller Lysistrate, som film med skådespelare, eller som dockteater eller något i den stilen. Lägg sedan upp filmen på youtube.com så tittar vi på den i klassen.

Uppgift
Om ni inte gör den frivilliga uppgiften, ska ni läsa texterna (Medea och Lysistrate) och göra uppgifterna i slutet på varje text. Era svar postas som en kommentar.

Hexameter
Det grekiska berättandet från antiken är inte rimmat utan hålls samman av en rytmisk meter kallad hexameter. Varje rad består av sex versfötter.

Varje versfot har en stavelse med uttalstryck och en stavelse som saknar tryck (troké), eller två stavelser som saknar tryck (daktyl). När man tar ut metern i en vers brukar man markera den stavelse som har tryck med “-” och de som saknar tryck med “v”.

På svenska har metern fallande rytm och kan skanderas, dvs. läsas med överdrivet tryck. Då hör man lättare rytmen. Den näst sista versfoten är alltid en daktyl. Den sista består alltid av två stavelser och är därmed en troké. Av de fyra första kan någon eller alla vara en daktyl eller en troké.

Exempel
Musa, berätta om mannen, den mångbefarne, som länge
irrade kring sen han härjat Troja, den heliga staden.
Många människors länder och kynnen lärde han känna,
talrika var de kval han tvingades utstå på havet
under sin kamp för eget liv och kamraternas hemkomst.

Stående epitet
Ett för Homeros typiskt stildrag är det stående epitetet: den mångförslagne Odysseus, den strålögda Athena, m.fl. Det stående epitetet tjänar både som en beskrivning och en fördjupning av detaljerna i berättandet, men det är framförallt ett minnesknep. Eftersom rapsoderna reciterade berättelserna ur minnet var de tvungna att lära sig olika knep för att hjälpa minnet ett sådant är det stående epitet. Att det stående epitetet är ett minnesknep märks när ”de snabbseglande skeppen” är uppdragna på land, eller när de vänder sig mot ”den stjärnbeströdda himlen” trots att det är dag.

Homerisk liknelse
Homeros mest dramatiska och levandegörande stildrag är liknelsen. Det är med liknelsen som berättelsen får ett alldeles eget liv. Liknelserna är ofta rika på innebörder och ger berättelsen ett extra djup, som när en son till kung Priamos faller i kampen:

Han lät huvudet sänka sig ner, som i hagen en vallmo
lutar med huvudet, tyngd av sin frukt och av vårliga regnet
så att han åt sidan med huvudet sjönk under tyngden av
hjälmen.

Avancerad uppgift
Ta ut hexametern ur ett par rader ur följande utdrag (Hemkomsten). Hitta också minst två exempel på stående epitet.

Mycket avancerad uppgift
Gör en film där ni skanderar några rader ur Iliaden eller Odysséen. Lägg in texten i filmen och visa hur uttalstrycket fungerar

Prov på antiken går av stapeln 1 juni. Detta ska du känna till inför provet (se nedan).

För Godkänt

• Namn på några grekiska författare och något av deras verk
• Namn på några grekiska filosofer och vetenskapsmän och något om vad de är kända för
• Ha kunskap om handlingen i Odysséen, i stora drag
• Ha kunskap om handlingen i någon/några andra antika texter, i stora drag
• Ha kunskap om innehåll och budskap i Gamla och Nya testamentet, i stora drag

För Väl godkänt

• Ha kunskap om den grekiska teatern vad gäller arkitektur och ideal.
• Ha kunskap om grekiska värderingar och synsätt
• Ha kunskap om det grekiska samhällets struktur och historia
• Ha kunskap om Homeros, den homeriska frågan och hans berättarkonst

För Mycket väl godkänt

Kunna analysera och kommentera ett utdrag ur Odysséen både vad beträffar form och innehåll.

Svar på den högsta nivån kännetecknas av fyllighet, detaljrikedom och konkretion.

Kronologiska hållpunkter
2000 f.kr. Grekisktalande folk från norr och nordost uppträder för första gången på det grekiska fastlandet.

1600-1400 Bronsålderskulturen på Kreta blomstrar
1400-1200 den mykenska kulturens stora tid i Grekland
1184 Trojas fall (enligt antik tradition)
1150 Mykene förstörs. Bronsåldern slutar.

1100-800 Greklands mörka tid. Mindre Asiens västkust koloniseras av stammar från grekiska fastlandet.

800-700 glanstid, Alfabetet införs i Grekland. Iliaden skapas vid seklets mitt. Odysséen mot dess slut.

500-talet Atens härskare Peisistratos söker stabilisera Homerostexten; rapsodernas ingrepp begränsas

Grekiskt inflytande på vår kultur
Tack vare framgångsrik handel, bruket av demokrati, bristen på religiös ortodoxi och med hjälp av slaveri blev grekerna ett rikt folk med en imponerande kulturskatt.

Vetenskap
Grekerna blev framgånsrika vetenskskapsmän exempel är matematikerna Thales, Pythagoras och Euklides; och historikern Herodotos; samt retorikern Demosthenes.

Teater
Den grekiska teatern ger upphov några av våra mest kända pjäser. De tre stora tragiska författarna, de tre tragöderna, uppförs fortfarande regelbundet på Sveriges teatrar. De tre är Euripides, Aischylos och Sofokles.

Filosofi
De grekiska filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles grundlägger västerländsk filosofi som vi känner den. Sokrates skriver inga egna böcker men är känd för den sokratiska metoden, bland annat. Platon, hans lärjunge, är känd för bland annat skrifter om idealsamhället (i boken Staten) och för idéläran.

Lyrik och Epik
Genom de stora diktarna Homeros, Pindaros och Sapfo grundläggs poesin och romanen som mänskliga uttrycksformer. Homeros skriver Iliaden och Odysséen.

Mytologi och Astrologi
Vi känner stjärnbilderna och planeterna efter namn som de hämtat från den grekiska gudavärlden, till exempel Jupiter (Zeus). Zodiakens tecken hämtar också sina namn från grekernas stjärnbilder: Tvillingarna, Oxen, Jungfrun, Vågen, m.fl.

Andra kända grekiska gudar är Apollon och Dionysos.

Politik
Grekerna i Aten införde demokrati som statsskick. Det är från grekiskan vi fått ordet demokrati som betyder folkstyre. Läs mer om den atenska demokratin.

Grekerna har skrivit en stor mängd kända berättelser och sagor. De mest kända och viktigaste är förstås:

Iliaden (obligatorisk läsning)
Odysséen (obligatorisk läsning) [Eller se filmen]

Läs också följande utdrag ur Odysséen om Odyssesus och cyklopen Polyfemos. Odysseus överlistar en människoätande jätte. Där utdraget börjar har Odysseus och hans mannar (som drar runt på haven på sin väg hem från kriget i Troja) landat på ön och hittat fram till cyklopens grotta.

Obs! För att nå Väl godkänt eller bättre ska ni också läsa och känna till innehållet i detta dokument.

Men det finns också andra sagor och myter (se nedan). Läs minst tre.
Eko och Narcissos
Pyramos och Tisbe, mfl.
Skapelsen och några gudar
Midas och Orfeus

Uppgift 1
Återge handlingen i Odysséen i 5 korta punkter.

Uppgift 2
Se filmen nedan. Kolla tillbaka i sammandraget av Iliaden, eller om du är nyfiken läs scenen direkt ur Iliaden, svara sedan varför Achilles är så arg på Hector.

Uppgift 3
Polyfemos bryter mot Zeus lag. Vilken lag är det? Varför skulle en sådan lag vara viktig för ett sjöfarande folk som grekerna.

Uppgift 4
Vilka grekiska värderingar och synsätt ser vi prov på i Odysséen?

ur Iliaden kampen mellan Hector och Achilles

Ni kan också läsa scenen “Hektors död” som visas i filmklippet ovan. Lägg märke till att filmen ligger ganska nära boken, t.ex. så säger Akilles precis de saker i boken som han gör i filmen.

Kultur är ett svårt ord, men på något sätt måste vi ändå beskriva den värld vi lever i. Det finns uppenbarligen flera “världar”, eller kulturer, på denna planet. Kulturer verkar ha olika sedvänjor, olika sätt att klä sig eller olika sätt att äta, o.s.v.

Kultur är också ordet för de sköna konsterna. Man talar om att dans, sång, musik, konst och litteratur är kultur. Man skiljer ibland på det man kallar för finkultur från det man kallar vardagskultur. Då brukar man räkna den klassiska litteraturen och musiken till finkulturen och TV-serier, film och deckare till vardagskultur.

Ja, det ovanstående kanske förklarar en del, men vad tror du? Diskutera någon av nedanstående frågor:

• Hur skapas en kultur?
• Vad kan vi lära av att läsa äldre texter?
• Varför skapar människan berättelser (böcker, teater och film)?
• Vad får de för konsekvenser?

Kultur och medier
Kultur skapas förstås så fort människor finns och pratar med varandra. Det skapas regler och traditioner. Det skapas överenskommelser om vad som är fint och fult, vad som är lyckat och vad som är dåligt. Men en kultur tar verkligen fart när det finns medier. I medierna träder våra idéer om rätt och fel, fint och fult, naturligt och onaturligt, normalt och onormalt fram och vi kan verkligen studera dem. I litteraturen så får vi väldigt klart se att dessa idéer förändrats över tid.

Så de stora idéer och principer som är sanna för vår tid, har de alltid varit sanna och rätta? Eller är det så att vi inbillar oss att ett part Levis-jeans är snygga, exempelvis?

Den del av Bibeln som kallas Gamla testamentet upptecknas någonstans mellan 1000 och 600 före kristus. Hebréerna är det folk som ger upphov till de texter som kommer att bilda grunden för tre stora världsreligioner (judendomen, kristendomen och islam).

Gamla testamentet är skrivet på hebreiska och innehåller en skapelseberättelse och religiöst färgade berättelser om hebréerna och deras historia. I Gamla testamentet berättas bland annat om kända gestalter som Moses och Kung David.

Nya testamentet behandlar i huvudsak berättelser rörande Jesus, även känd som Jesus Kristus eller Jesus från Nazaret (kallad Issa i islam där han betraktas som profet men ej som gudomlig vilket de flesta kristna samfund gör).

Bibeln, dvs. Gamla och Nya testamentet sammanställs inte förrän under kejsar Konstantin, någon gång under 300-talet e.kr. (Det finns ännu idag skillnader mellan Bibelns innehåll och upplägg mellan olika kristna religiösa samfund.)

Bibelns betydelse för formandet av litteratur och kultur i Västerlandet kan knappast överskattas. Boken kallas ibland för “böckernas bok” och även om dess ställning som religiöst rättesnöre minskat under modern tid så ingår Bibeln i en kulturell referensram. Boken har inspirerat många litterära verk, ända fram till våra dagar, t.ex. Barabbas av Pär Lagerkvist, Batseba av Torgny Lindgren och Våra bibliska mödrar av Anita Goldman, eller varför inte Jonas Gardells senaste (och mycket omdiskuterade) bok Om Jesus.

För att visa på en av många skillnader mellan Gamla och Nya testamentet så har jag valt ut avsnittet om “Öga för öga” ur Gamla testamentet och liknelsen om “den förlorade sonen” ur Nya testamentet.

Uppgift 1
Läs de två utdragen. Vilka skillnader ser ni? (I stil, budskap, tilltal, m.m.)

Uppgift 2
Läs Bergspredikan. Vilken typ av moral kommer till uttryck? Se sedan inledningen till Life of Brian, nedan. Bibelverserna hittar ni här.

1. Vilket är det viktigaste budskapet, som du ser det, i Bergspredikan?
2. Är det någon särkild rad eller fras som du fastnar för? Vilken?
3. Hur kan det komma sig, tror du, att filmen inte fick visas i Norge när den kom ut?
4. Hittar ni något berömt talesätt i Bergspredikan? Vilket/Vilka?
5. Vad är “den gyllene regeln”?

När man tittar på den “västerländska kulturen” så kan man se att den är delad i vissa viktiga frågor redan från första början. Vi är delade i frågor som rör sanning, etik och verklighet.

I det grekiska sättet att tänka från Platon m.fl. får vi lära oss att sanning kräver en objektiv och distanserad blick; när man tittar på moraliska regler (etik) så ska de alltid vara allmängiltiga och man får inte göra några undantag; när det gäller verkligheten så får vi lära oss att bara det som är abstrakt och evigt är verkligt. Allt som ligger utanför tiden är verkligt. Allt som finns vid en tidpunkt är förgängligt och därmed icke-verkligt.

I den judisk-kristna traditionen så har man ett helt annat sätt att se på sanning, etik och verklighet. I Gamla testamentet märker vi att sanningen är individuell och lokal och historisk, man kan inte sätta upp regler för vad som är sant – det ändrar sig från gång till annan; när det gäller etiken betonar man det enskilda och omständigheterna i en viss händelse för att avgöra om den är rätt eller fel; när det gäller verkligheten så är det som händer i tiden det verkliga. Tiden är själva verket central: jorden skapas vid en tidpunkt, Moses ingår sitt förbund med Gud vid en annan tidpunkt och Jesus dör och återuppstår vid vissa bestämda tidpunkter. Det verkliga är det som händer i tid och rum.

Som ni märker så är det grekiska sättet att tänka helt motsatt till den judisk-kristna traditionen. Den här konflikten har funnits med genom historien, men eftersom man alltid imponerats av grekernas bedrifter har man har under olika tider försökt förena dessa två sätt att tänka. Man försökte t.ex. foga in den platonska idéläran i Bibelns syn på kropp och själ och på 1300-talet gladdes man över att Aristoteles (som då nyligen översatts från arabiska) nämnde en primus motor i sin skapelseteori, vilket lät precis som den Gud som man själv trodde på.

Det märkliga med den grekiska filosofin är ju att den värderar det abstrakta, eviga och universella framför det konkreta, dvs. framför det som faktiskt händer. Filosofer och litteraturvetare har pekat på hur svårt europeiska tänkare och författare har haft att få ihop den filosofiska längtan till den klara tanken och de eviga principerna med att vi som människor bor i världen – här och nu – med relationer till människor.

I vår tid skriver Hans Moravec i sin bok Mind Children att människors själar är som dataprogram och att vi skulle kunna få evigt liv genom att programmera in oss i en dator. (Han är egentligen en ren platoniker i vår tid!) Han menar dock att t.ex. kärlek, mat och sex inte kan finnas med med i programmet, eftersom de inte har med logik att göra. I samma andetag konstaterar han emellertid att allt detta mest är saker som är egentligen dåliga som egentligen stör ens dataprogram, och därmed ingen större förlust(!).

Platons berättelsen om grottliknelsen förklarar en del om det grekiska sättet att tänka. Berättelsen om Abraham och Isak ger prov på lite av hur den judisk-kristna traditionen fungerar.

Ni som vill veta mer om konflikten mellan den grekiska sättet och tänka och den judisk-kristna traditionen kan läsa Sören Kierkegaard.

Ni som tyckte Platons grottliknelse var intressant och som gillade filmen The Matrix känner säkert igen tanken att det vi ser är en illusion och att “verkligheten” egentligen är en helt annan. Både Platon och The Matrix lär oss att det är värdefullt att ha ett öppet sinne.

En annan bra jämförelse är förstås mellan vår “TV-verklighet” och vår “vardagsverklighet”… för är det inte så att TV:s bilder är mer verkliga än det man själv ser? Är det inte så att de vi ser är på TV är mer verkliga än oss själva? Alla känner Kristian Luuk, men vem känner mig?

Filmklipp av berättelsen om Abraham och Isak

Alla som missat ett prov eller en uppsats eller liknande kan göra omprov 5 maj i Skrivsalen. Kontakta läraren så kan denne lägga fram ett prov. Om jag är den lärare du vill kontakta, så kontakta mig omgående!

daniel.wernegren@edu.sigtuna.se