May 25 2010

En kort rapport II

Daniel Wernegren

Betygskriterium

“Eleven sovrar och värderar inslag i olika källor och sammanställer med handledning dessa till egna korta utredningar, rapporter och presentationer så att huvudpunkterna framgår. ”

Bakgrund

Enligt betygskriteriet ovan ska ni kunna få en fråga eller ett problem och sedan kunna kolla upp vad som är sant/falskt eller troligt eller mindre troligt. Ni ska kunna leda er uppfattning i bevis med hjälp av källor och ni ska kunna säga något om tillförlitligheten hos era källor. Det hela ska kunna presenteras i korta punkter.

Uppgifter att välja bland

1. Svininfluensan. Vissa hävdar att svininfluensan och skapats avsiktligt för att skapa panik så att en massvaccinering kunde genomföras. (Vad är sant respektive inte sant, troligt respeltive mindre troligt? Varför?)

Slutsatserna i rapporten presenteras överskådligt och engagerat på lektion nästa tisdag eller onsdag.

2. Estoniakatastrofen. Vissa hävdar att Estonia sjönk på grund av vapen- eller plutoniumsmuggling. Även andra teorier finns. Undersök uppgifterna i olika källor och se vad som stödjer respektive inte stödjer dessa teorier. (Vad är sant respektive inte sant, troligt respektive mindre troligt? Varför?)

Slutsatserna i rapporten är välformulerade och presenteras överskådligt och engagerat på lektion nästa tisdag eller onsdag.

3. Månlandningen. Har verkligen månlandningen hänt? Vissa hävdar motsatsen. Undersök uppgifterna i olika källor och se vad som stödjer respektive inte stödjer dessa teorier. (Vad är sant respektive inte sant, troligt respektive mindre troligt? Varför?)

Slutsatserna i rapporten är välformulerade och presenteras överskådligt och engagerat på lektion nästa tisdag eller onsdag.

Tidsram: 4-5 minuter
Deadline 1 och 2 juni enligt klasslistan.


May 10 2010

Uppsats

Daniel Wernegren

Vi ska nu börja på den sista uppgiften i kursen. Det handlar den här gången om att skriva en text för publicering. Skrivandet ska gå igenom alla steg. Ni ska göra lite research, sammanställa slutsatserna och sedan skriva en text för publicering och till sist få texten granskad och göra förbättringar.

Uppgift

Studenttidningen CIVITAS publicerar nyheter och reportage om studenter och studentliv. De tänker publicera ett specialnummer om varför unga människor söker till och pluggar vid universitetet. De är intresserade av ett reportage.

Läs den bifogade artikeln och/eller gör annan research på internet och bibliotek. Glöm inte att ni också kan använda intervjuer. Sammanställ dina intryck och skriv sedan ett första utkast till reportaget. Detta ska vara en handskrift. Låt någon (en kritisk vän) läsa ditt utkast. Skriv sedan om. Den kritiske vännen skriver kommentarer med färgad penna.

Lämna in utkast (handskriften) och slutgiltigt manus 24 maj. Observera att bearbetningarna i det slutgiltiga manuset ska vara i avvikande färg.

Observera att ni har egen inläsningstid för uppgiften imorgon. Jag är ej närvarande pga av möte.

Artikeln “Den lärandes värld” är hämtad från boken Hur vi lär (2000) av Ference Marton, et al.

Exempelreportage


Apr 21 2010

Informera och instruera

Daniel Wernegren

Ni kan nu välja mellan att skriva och hålla antingen ett informerande eller ett instruerande tal.

Talet ska utgå från ämnen som intresserar dig och som berör din studieinriktning.

Uppgiften kräver trots detta (sannolikt) research och källmaterial.

Du ska:

1. Skriva ett informerande eller instruerande tal.

2. Använda dig av IT i ditt tal. (Tänk på VG-kravet: “Eleven utnyttjar digital teknik, till exempel multimedia, för mer avancerade presentationer.” Statens skolverk, betygskriterium för Svenska C)

3. Hålla talet. Tidsbegränsning är 5-6 minuter. (Plus maximalt 3 minuter för ett film- eller musikklipp, eller motsvarande)

4. Skriva en analys av ditt tal där du redogör för hur du valde att lägga upp det.

(Tänk på G-kravet: “Eleven redogör för olika aspekter av språket som kommunikationsmedel och analyserar och modifierar sitt språk efter den aktuella situationen.” och VG-kravet: “Eleven analyserar olika språkliga sammanhang och visar förståelse för de många variationer av språket eleven möter i samhället.” samt MVG-kravet: “Eleven prövar olika uttrycksmedel och vägar för att framföra budskap, granskar och drar slutsatser om effekter på mottagaren samt bearbetar och experimenterar för att uppnå avsedd verkan.”)

5. Talmanuset och analysen lämnas in skriftligt, med namn och klass senast dagen efter talet hålls. Dvs 4 maj (för de flesta). Texterna lämnas i mitt fack.

Observera bedömningsmatrisen!


Apr 20 2010

OMPROV

Daniel Wernegren

Alla som missat ett prov eller en uppsats eller liknande kan göra omprov 5 maj i Skrivsalen. Kontakta läraren så kan denne lägga fram ett prov. Om jag är den lärare du vill kontakta, så kontakta mig omgående!

daniel.wernegren@edu.sigtuna.se


Apr 14 2010

Exempel

Daniel Wernegren

Kanslistil
”En tjänsteskrivelse torde lämpligen avfattas på en sådan vedertagen kanslisvenska, inklusive mycket långa ordbildningar och menings-konstruktioner, abstrakta associationer samt inskjutna satser, att tjänstemannens objektivitet icke kan ifrågasättas och bör dessutom passiv form företrädesvis användas.”

Kolla följande länk för att se på några typiska kanslisvenska fraser.

Sakprosa
“Sakprosa är det skriftspråk och den stil som är normala för informerande text, till exempel i facklitteratur, utan talspråkliga särdrag eller litterära ambitioner. Sakprosa innefattar texter som riktar sig till många men inte är skönlitterära. Exempel på sakprosatexter är recept, bruksanvisningar och tidningstexter. Det som utmärker dessa texter är att de ska förmedla sakförhållanden medan skönlitterära texter ofta förmedlar någonting påhittat. Sakprosans funktion är ofta praktisk, till exempel genom att uppmana läsaren att göra något.” Citerat från Wikipedia.

Sagostil
Denna stil känner de flesta igen. Ett bra exempel är Dalins Sagan om hästen. Denna saga är också en allegori.

Observera dessutom: juridisk stil (lagstil) och bibelstil.

Ni ska också kunna känna igen:
1. Insändare

2. Debattartikel/ Argumenterande text

3. Recension

4. Reportage

5. Nyhetsartikeln

6. Brev (formellt)

7. Talmanus

8. CV eller Meritförteckning

9. Protokoll

10. Referat


Apr 12 2010

Mer textanalys

Daniel Wernegren

Idag kan vi välja vilka uppgifter vi fokuserar kring…

1. Gör en mindmap på Mindmeister över stilfigurerna

2. Skriv en textanalys enligt kraven för Godkänt på denna text.

3. Skriv sedan en textanalys för Väl godkänt enligt textanalysmodellen. Posta bägge.


Mar 30 2010

Textanalys: argument och stilfigurer 1

Daniel Wernegren

Idag läser vi ett tal av Olof Palme.

Vi studerar sedan texten och tittar på dess komposition, argumentation och stil.

1. Kolla upp historiska fakta om Hanoibombningen. Detta är nödvändigt för att kunna värdera Palmes argument.

2. Kolla också upp Palmes allusioner, så du kan se ifall de är passande. (Underliggande premisser)

3. Titta på saklighet och källkritik.

4. Se vilka stilfigurer du finner prov på. Om möjligt resonera om kopplingen mellan form och innehåll.

Imorgon samma procedur men utifrån Dr Martin Luther Kings berömda tal,
I Have a Dream. (Talets text)

Argumentationsanalys

En argumentationsanalys är ofta ett led i en bredare analys av en text. Argumentationsanalysen är ett specialfall av textanalysen.

1. Värdera argumenten – Är de hållbara? Är de relevanta till ämnet? Varför/varför inte?

2. Underliggande premisser

3. Saklighet

4. Källkritik

(5. Stil)


Mar 29 2010

Textanalys: expert- och analysgrupp

Daniel Wernegren

Idag delar vi oss i expertgrupper och analysgrupper.

Expertgruppernas uppgift är att färdigställa en textanalys som beaktar alla kraven för Mycket väl godkänt enligt kriterierna för provet. Med min feedback ska vi kunna få ett exempel som kan fungera som standard.

Analysgrupperna fortsätter att arbeta med textanalys och ger sig på en ny text.

Mot slutet presenterar både analys och expertgrupper sina resultat genom att redogöra för sina analyser muntligt.

Jag lägger upp ett provisoriskt exempel. Vi vet till slutet av veckan om detta exempel är ok.


Mar 23 2010

Stil

Daniel Wernegren

Nedan finner ni ord man kan använda för att beskriva stilen i en text. (Efter Cassirer och Melin/Lange) (Tack för listan).

1. Tal-skrift-axel
konkret – abstrakt
lätt – svår
låg – hög
konstlös – konstfull
vardaglig – litterär, akademisk, lärd
lätt – tung

2. Komplexitetsaxel
lätt – svår
tal – skrift
tung
lärd

3. Låg-hög-axel
låg – neutral – hög
vulgär – normal – högtidlig
grov – vardaglig – konstfull
nykter
konstlös

4. Diakroniaxel
gammalmodig – modern
ålderdomlig
arkaiserande
traditionell – modernistisk

5. Påtaglighetsaxel
konkret – abstrakt
sinnlig
visuell
målerisk
åskådlig
dramatisk
scenisk
dialogisk

6. Attityd-axel
naiv
ironisk
undervisande/didaktisk
subjektiv – objektiv
moraliserande
sentimental
humoristisk

7. Affekt-axel – författarens intensitet eller engagemang i ämnet
likgiltig – engagerad
hårdkokt – känslosam
seriös – skämtsam
extatisk
patetisk

8. Tempo-axel
långsam – snabb
gravitetisk – livlig
högtidlig – andlös

9. Aspekt-axel – “flytet” i texten
jämn – hackig
rytmisk

10. Närvaro-axel – författarens närvaro i texten
osynlig berättare – närvarande berättare
objektiv – subjektiv
opersonlig – personlig

Och här är ett antal andra termer ur boken som också kan komma till användning när man försöker karakterisera en stil:

allmänspråkliga
abstrakt, akademisk, antikiserande, arkaiserande
barock, burlesk
dialektal, dialogisk, didaktisk, dramatisk, drastisk
elegisk, enhetlig, enkel, episk, exakt, extatisk
fackmannamässig, förnuftig
grov
humoristisk, hög, högstämd, högtidlig, hövisk
idyllisk, ironisk
jargongartad
komisk, konkret, konstfull, konstlös, kåserande, känslosam
lakonisk, ledig, litterär, livlig, lyrisk, låg, lärd, lätt
majestätisk, modern, monologisk, moraliserande, musikalisk, målerisk
naiv, normal, nykter
objektiv, officiell, officiös, opersonlig
parodisk, patetisk, personlig, poetisk, pompös, prosaisk, psykologisk
retorisk, rytmisk
saklig, schablonmässig, sentimental, sinnlig, skriftspråklig, subjektiv, svår
talspråklig, tung
vardaglig, vetenskaplig, visuell, vulgär
ålderdomlig, åskådlig

facktermer
epokstilar
barock
expressionistisk
gustaviansk
impressionistisk
klassisk, klassicistisk
modernistisk
naturalistisk
realistisk
rokokoaktig, romantisk
symbolisk

Stilmönster
balladstil, bibelstil
folkvisestil
krönikestil
lagstil, legendstil
predikostil
retorisk stil
sagostil

essästil
juridisk stil
kanslistil, kurialstil
sakprosa
vitter stil

De svärtade begreppen under  rubriken Stilmönster ska kännas till vid provet.

Uppgift

Text att analysera. Obs! Ni ska använda någon av modellerna i detta dokument. Notera skillnaderna i analys för olika betygsteg.

“Facit”


Mar 22 2010

Textanalys

Daniel Wernegren

ALLMÄNT

Textanalysen är ett brett fält. Fältet har många begrepp och facktermer. Dessa är av ganska blandat slag. Vissa av dem behandlar mest innehållet (en saga), andra formen (hexameter), åter andra både form och innehåll (utvecklingsroman, fantasynovell).

Traditionellt sett grupperas texter upp i genrer enligt Aristoteles modell epik, lyrik, dramatik. Men som synes faller då väldigt många texter utanför, t.ex. hela fackprosan (historiska essäer, ekonomiska redovisningar, kärleksbrev, offentliga utredningar, nyhetsartiklar, etc.)

Numer utgår man främst från faktorer som påverkar texten när man analyserar den, men den gamla begreppsapparaten finns kvar.

När man tittar på en text kan man analysera avsändare, mottagare, situation, medium, ämne och syfte. När man vet dessa ting vet man mycket. Man kan sedan gå in på stil. Saker som ordval, meningsbyggnad och disposition. Följande lista av stilmedel ska ni känna till och kunna använda.

TEXTTYPER

Det finns olika texter i livet. Det finns lappen till mamma, brevet till kompisen, brevet till arbetsgivaren. Det finns olika texter i tidningar: insändare, ledare, debattinlägg och reportage, m.m. Kort sagt: det finns flera olika typer av texter.

Olika texttyper skiljer sig åt. I lappen till mamma behöver man inte bry sig om meningsbyggnad och stavning och brevet till kompisen kan också vara ganska fritt. När det gäller brevet till arbetsgivaren eller andra mer officiella brev ställs det dock andra krav. Det kan röra sig om textens disposition och utseende, men också om ordval och stilhänsyn, m.m.

Känner du till de här texttyperna? Vilka regler, krav eller kännetecken har de?

1. Insändare

2. Ledare

3. Debattartikel/ Argumenterande text

4. Recension

5. Reportage

6. Nyhetsartikeln

7. Brev (formellt)

8. Talmanus

9. Utredande text (t.ex. Rapport)

10. Kåseri

11. CV

12. Meritförteckning

13. Protokoll

14. Referat

15. Krönika

16. Essä

Uppgift 1: Välj ut en till två av texttyperna ovan. Ta reda på mer om den eller dem. Försök hitta ett representativt exempel. Vilka kännetecken, regler, krav eller liknande har den texttyp du valt?