heterotopia

Patrik och Marcus

Hampus, Tobias och Kalle

Gordon och Josefine

John, Jennie och Elin

Karin Mattsson

Rwsh, Bavel och Daniel

Philip och Jacob

Esther och Lina

Allmänt om källgranskning
Vad man än läser kan det vara bra att fråga sig två saker:
1. Vem säger detta och varför?
2. Vilket stöd har personen för sina påståenden? (Är det löst tyckande eller bygger det på forskning?)

Om man läser om Förintelsen, exempelvis, då är Nationalencyklopedin (eller wikipedia) mer trovärdiga än de uppgifter du kan hitta på nazistiska webbsidor. De som skriver Nationalencyklopedin har inget tänkbart motiv för att ljuga om vad som hände under Förintelsen, medan nazister rimligen har alla möjliga motiv för att få händelserna att framstå i en mer positiv dager. De kan tänkas ljuga eller fingera, eller förfalska uppgifer och källor bara för att vinna anhängare.

Det är också stor skillnad mellan rena sakpåståenden som går att kontrollera och sådant som är fråga om åsikter och värderingar. (Jämför: Det är 10 mil till Uppsala från Sollentuna, eller Sollentunabor är mer värda än Uppsalabor).

Källor på Internet
Det finns tre huvudsakliga problem i användningen av källor som finns på Internet.

1) Pålitligheten är större om dokumentet publiceras via offentliga instanser, forskningsinstitutioner, högskolor och universitet, etc.

2) Hur bestående dokumentet är. Dokumentets adress kan ändras när som helst. Vissa källor på nätet är mer beständiga än andra (t.ex. bibliotek och museer) och kända tidningar och tevekanaler (t.ex. Dagens Nyheter eller SVT).

3) Plagiat. Det är väldigt lätt att kopiera elektroniska källor. Detta är förstås frestande, men man ska inte använda sig av en annans material utan att citera och ange källa. Om man gör det i en uppsats som ska betygsättas kallas det för plagiat, vilket är detsamma som fusk.

Frågor
1. Vilka källor använder du på internet? Vilka anser du vara pålitliga? Varför?
2. Av vilka skäl kan man misstro en källa?

Uppgifter
Granska följande påståenden:
A. Honom går det inte att lita på. Han är från Säffle.
B. Min kille gjorde slut med mig. Kasta ut honom ur fotbollslaget!
C. Partiledare Niklas Niklasson är tjock. Han är inte lämplig som statsminister.

Avancerad uppgift
1. Titta närmare på en omtvistad historisk händelse, t.ex. Tonkinbuktsintermezzot. Hur kan man få reda på vad som verkligen hände vid Tonkinbukten i augusti 1964? Vilka källor är pålitliga och vilka källor kan man ifrågasätta? Varför?

2. Vad betyder Ad hominem-argument?

Denna vecka, i schemat för period 2, kommer vi ha den tredje chansen att prata om de obligatoriska böckerna i Engelska B. Vi kommer att ha ett tillfällen till, i april. Tänk på att disponera din tid. (Om du missar att redovisa kommer du inte att bli godkänd på kursen.)

OBS!
Du måste anmäla intresse för att redovisa genom att posta en kommentar här och ange ditt namn och vilken bok (eller vilka böcker du tänker prata om).

After reading your reviews of Seven, I noticed some grammar mistakes that we need to tend to. Please do the exercises below:

• Then and than
• Irregular plurals of nouns
• Genitive and apostrophes
• Would, should, might
• Do
• There/their
• Of and off

Här finns ett dokument som visar på några typiska rättningar som jag gör och fel som de flesta gymnasister någon gång begår.

En riktig klassiker finner vi i Eddan, eller den poetiska Eddan som den ofta kallas.

Boken hittas på 1600-talet, men den kommer från medeltiden och från Island. Eddans två viktigaste delar heter Völuspá och Hávamal. Völuspa innehåller berättelser om nordiska gudarna och berättelsen om Ragnarök. Hávamal är en samling visdomsord och råd till människor.

Den mest kända strofen i Havamal lyder:

Fä dör, fränder dö;
själv dör du likaledes.
Ett vet jag som aldrig dör:
dom över död man.

Strofen berör en klassisk tanke hos islänningarna: ryktet överlever dig. Delar av Völuspá hittar du här.

Uppgift
Läs minst 15 strofer ur Havamal. Välj ut tre favoriter. Skriv en reflektion kring hur strofen talar till dig och vår tid.

kan vara svårt. Vet ni vem Ansgar var förresten?

Apropå vår diskussion i veckan så fann jag på Språkrådets hemsida följande resonemang:

Fråga: Kan man böja rädd efter t-ord, alltså ett rätt barn?
Svar: 
I teorin borde rädd kunna böjas så, men man brukar aldrig göra det. Man använder ett annat ord eller skriver om det hela, t.ex. ett skrämt barn.
Man brukar också tveka inför t-formerna av pryd, vred, fadd, flat, kåt och lat, trots att det går utmärkt med blött, fett, tätt och vått. Samma motvilja finns mot t-formerna av flerstaviga adjektiv på -id: gravid, frigid, likvid, morbid, stupid, timid, rigid, paranoid, valid och mongoloid, förutom vid solid, där solitt går utmärkt.
Ur ett språkvårdsperspektiv finns inget att anmärka på former som rätt och morbitt. Det är bara så att ingen använder dem.

I have compiled some exercises on the Internet which you can use to repeat the most basic rules of the English language. You can pick and choose as you like focussing on exercises that you feel that you need. (Did you know that GLAMOR and GRAMMAR is the same word from the beginning. Check it out.)

Kongruensböjning
Exercise 1
Exercise 2

Presens
Exercise 1
Exercise 2

Omskrivning med DO
Exercise 1

Kongruens av verben BE och HAVE
Agreement, theory
Exercise 1
Exercise 2

Oregelbundna verb
Irregular verbs 1
Irregular verbs 2
Irregular verbs 3
Irregular verbs 4
Irregular verbs 5
Irregular verbs 6

Apostroffel
Exercise 1
Exercise 2

Artiklar, bestämd artikel THE
Articles, theory

Exercise 1
Exercise 2

Reflexiva pronomen
Exercise 1
Exercise 2

Mer DO-omskrivning
Exercise 1
Exercise 2

Who, whose, whom och which
Exercise 3

Nationalitetsord
Exercise